Solnedgång...

Igår så åkte jag ner till vattnet på eftermiddagen.
Jag hade en sån tur att himmlen sprack upp å jag fick se en helt underbar solnedgång.
Hur kommer det sig att vågorna blir kraftigare precis när solen bryter med horisonten?
 Skulle man inte veta bättre så skulle det vara som att vattnet fick den eftekten av solen som gick ner i havet...
Haha men man vet ju bättre...

Paniken över jobbet ligger å gror under ytan.
Jag e så rädd att jag inte kommer att orka. Jag e rädd för jag vet ju inte ens idag om jag orkar morgondagen. Men jag vet att jag inte kommer att få den här chansen igen. Jag vet att jag måste försöka för jag kommer att ångra mig djupt annars. Men bara för att jag börjar jobba så innebär inte det att jag inte kommer att vara deprimerad. För det e jag fortfarande. Jag mår fortfarande skit.
Jag e så rädd att jag bara gräver ner mig långt därinne.  Å att jag satsar allt nu för att sen braka totalt.
Jag e rädd att alla inte kan se att det inte handlar om jobb.
Det handlar om mig, hur jag mår inom mig.
Alla tror att det kommer att bli bättre bara för att jag får ett någolunda bra jobb...
Men jag vet inte...
Jag vet inte om det e så enkelt...
Jag vet inte om det e det som kommer att få mig att  må bra igen....
Jag tror inte det.
Jag tror att jag kommer känna mig mer säker i min vardag ja, men inte med mig själv.

Hur ska jag få folk att förstå att jag mår SKIT med stora bokstäver??
Hur ska jag få någon att förstå någonting som de inte vill förstå??

CL spökar runt mig hela tiden. Varför kan inte bara allt försvinna??
Alla andra släpper å går vidare...
Varför har han etsat  sig fast i mig??

Jag e så trött...
Jag e så trött på mig själv å mitt liv...
Jag e så trött att jag bara vill vara ifred...
Jag e så trött att jag inte orkar vara trevlig mot någon...
Jag e så trött på allt...

Jag fick i alla fall njuta av en vacker solnedgång igår...
Med vinden som lekte med mitt hår...
Vattnet som slog in över stenarna där jag satt...
Med tårar rinnande nerför mina kinder...
Saknaden efter en speciell famn i mitt hjärta...
Men den var vacker....
Solnedgången....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0